Läsårets BFL-arbete inleddes med att vi i gruppen diskuterade och ställde oss frågor som: hur når vi elever som inte "hoppat på tåget"? Vad är det som gör att det finns elever som vi lärare inte riktigt når? Vad tror och tycker eleverna själva, egentligen? Under de första träffarna formulerade vi frågor att ställa till våra elever som vi inte riktigt kände var med på tåget, därefter följde en tid med samtal och intervjuer.
Väl tillbaka i BFL-gruppen stötte och blötte vi svaren och våra analyser. Finns det signifikanta svar? Någon röd tråd? Är allt individuellt? Av diskussionerna fick dessutom ta del av varandras erfarenheter och elevexempel - här blev det kollektiva lärandet synligt, viktigt och användbart. Efterhand kunde vi se den viktiga betydelsen av respons och feedback samt vikten av att följa upp dessa samtal kontinuerligt för att inte tappa eleven på vägen. Det är viktigt med ett första möte där eleven känner att jag som lärare vill engagera mig, att jag finns där för eleven och att vi tillsammans ska hitta former för hur arbetet ska fungera och utvecklas. Vi tror att elevens förhållningssätt till skolan och dess syfte beror mycket på yttre omständigheter och tidigare erfarenheter - vilka erfarenheter är det som främjar elevens progression och vilka fungerar mindre bra?
Efter jul har BFL-träffarna än mer handlat om att diskutera och lära av varandra gällande inkludering i klassrummet och dess fram- och baksidor, summativ och formativ bedömning i praktiken, vilket är elevinflytandet och vad är dess syfte. Vårt uppdrag är tydligt och för alla - en skola för alla.
/BFL gruppen genom Frida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar