Julavslutning 2016

 

Tack för en fin julavslutning!

God jul till er alla - från oss alla på Backaskolan

 

 

 

Nobelmiddag på Backaskolan

Idag har vi haft Nobelmiddag på Backaskolan. Eleverna serverades trerätters middag av svartvitklädd serveringspersonal. Under middagen blev det musikuppträdande och vi fick också besök av kung Karl XVI Gustaf och drottning Silvia. De kom direkt från sin semester för att dela ut Nobelpriset till Backaskolan för ”Bästa skola”.

 

 

 

Lärandematriser och bedömningsmatriser

På SETT syd var vi på seminarium med Johan Alm som berättade vad han kommit fram till angående matriser efter att ha prövat olika sätt i sin undervisning för att nå ökad måluppfyllelse och ökat lärande hos sina elever.

Hur kopplar jag kunskapskrav till uppgift så att eleverna förstår?

Hur formulerar jag progression så att eleverna själva ser nästa steg?

För att en matris ska fungera för elever och föräldrar behöver den uppfylla tre krav menar Johan Alm;

• Kunskapskraven ska finnas med
• Konkretisera vad eleverna ska göra
• Progressionen ska vara tydlig

Matrisen måste dessutom vara skriven på ett sådant sätt att elever och föräldrar förstår vad den innebär. Som lärare måste du ha klargjort för dig själv hur du vill arbeta med kunskapskraven och hur du tänker att eleverna ska arbeta med arbetsområdet för att eleverna verkligen ska lära sig och inte bara för att du ska kunna göra en bedömning av deras kunskaper.

Johan ställer lite provokativt matriser med perspektiv utifrån BFL ( bedömning för lärande) som han menar har ett bedömningsperspektiv mot något han kallar Lärandematriser med perspektiv för ett lärande hos eleverna.

Det här var något vi tog till oss och vill lära oss mer om för att kunna implementera i vår egen verksamhet.

Linda L och Gunilla M

BFL-arbete

Under året som gått har vi jobbat med BFL tillsammans med lärare ifrån Fäladsgården och ifrån Fäladsskolan. Vi utbytte ideér kring feedback och hur vi ger den. Vi har funderat kring när vi ska ge feedback och hur vi ska ge den. Hur formulerar vi oss när vi ger den till eleverna? Vi har pratat om hur lektionerna ska vara för alla och inte att någon ska känna sig exkluderad. Vi har besökt varandra och det har varit givande att se att vi alla brottas med liknande svårigheter, att hinna se alla och att ge alla någon form av uppmärksamhet. Vi har jobbat med inkludering och hur vi försöker skapa det på bästa sätt. Vad är inkludering och i vilken utsträckning kan vi nå alla?

Läsårets BFL-arbete inleddes med att vi i gruppen diskuterade och ställde oss frågor som: hur når vi elever som inte "hoppat på tåget"? Vad är det som gör att det finns elever som vi lärare inte riktigt når? Vad tror och tycker eleverna själva, egentligen? Under de första träffarna formulerade vi frågor att ställa till våra elever som vi inte riktigt kände var med på tåget, därefter följde en tid med samtal och intervjuer.

Väl tillbaka i BFL-gruppen stötte och blötte vi svaren och våra analyser. Finns det signifikanta svar? Någon röd tråd? Är allt individuellt? Av diskussionerna fick dessutom ta del av varandras erfarenheter och elevexempel - här blev det kollektiva lärandet synligt, viktigt och användbart. Efterhand kunde vi se den viktiga betydelsen av respons och feedback samt vikten av att följa upp dessa samtal kontinuerligt för att inte tappa eleven på vägen. Det är viktigt med ett första möte där eleven känner att jag som lärare vill engagera mig, att jag finns där för eleven och att vi tillsammans ska hitta former för hur arbetet ska fungera och utvecklas. Vi tror att elevens förhållningssätt till skolan och dess syfte beror mycket på yttre omständigheter och tidigare erfarenheter - vilka erfarenheter är det som främjar elevens progression och vilka fungerar mindre bra?

Efter jul har BFL-träffarna än mer handlat om att diskutera och lära av varandra gällande inkludering i klassrummet och dess fram- och baksidor, summativ och formativ bedömning i praktiken, vilket är elevinflytandet och vad är dess syfte. Vårt uppdrag är tydligt och för alla - en skola för alla.

/BFL gruppen genom Frida

Vad gör unga på nätet? En kväll med Elza Dunkels,

  Det absolut säkraste för unga på nätet, är att allt kommer upp till ytan och att barn/unga har någon vuxen att vända sig till.

Unga människor som använder internet blir ofta tryggare, de vet hur de söker hjälp och förstår hur saker och ting fungerar.

Det viktiga är vad barn gör på nätet, inte hur lång "skärmtid man har" menar Elza Dunkels.

Vad är viktig att vi vuxna pratar med vår barn och unga om när det gäller nätanvändande? De här råden ger  Elza.

Ge dem nödutgångar för att komma ur kniviga situationer. De behöver nödutgångar för  att klara sig när det är obehagligt. Det är viktigt att vuxna pratar med barn om vilka strategier de kan ha. Ibland  kan man behöva ljuga tex. "Nu kom mina föräldrar hem" En vit lögner kan vara användbart för att komma undan något obehagligt.

Våga anmäla, säger Elza. Självklart ska man rapportera kränkningar till  de som organiserar möteplatsen, men också  till vuxna eller vända sig till skolan som kan hjälpa till. Men man bör även anmäla det till polisen.Det är viktigt att vi vuxna prata med barnen om detta.

Ansvarighet menar Elza måste alltid finnas. Man ska tänka att man är ansvarig för olika situationer,  att vi tar ansvar för alla situationer som sker, även de på nätet.

Att använda öppenheten är verkningsfullt. Många ungdomar delar med sig när det kommer kränkningar och får sympati, kärlek tillbaka,

Det är viktigt att vuxna är delaktiga i det som sker och att man har en dialog med sina barn,  så att de vågar prata om vad som sker på nätet

Tack för en givande och intressant kväll.

Nedan förslag för dej som vill veta mer.

STPLN

Ämneskonferens i slöjd 5 april 2016

[caption id="attachment_30994" align="alignnone" width="500"] STPLN, Malmö[/caption]

Varje termin träffas slöjdlärare i Lunds kommun för en ämneskonferens. Innehållet på dessa konferenser kan skifta mellan t.ex. föresläsning om bedömning i slöjd, besök av  en designer och workshops av olika slag. Det är alltid uppskattade möten där vi träffar andra  slöjdpedagoger  och får tillfälle till diskussioner och erfarenhetsutbyten.

Den här terminen förlades ämneskonferensen till STPLN i Malmö.

"STPLN är en unik mötesplats, ett Makers Space och en inkubator för kreativa projekt som befinner sig i gränslandet mellan det kommersiella, det offentliga och det idéburna."

Vad som sker i huset förändras ofta och i takt med att nya människor börjar använda STPLN men just nu hittar du följande verksamheter och projekt:

Fabriken – Sveriges första Maker Space med b.la. 3D-skrivare, laserskärare, en CNC-fräs och verktyg för snickeri och tillverkning av kretskort etc.

Grupptrycket – Vår textila verkstad med symaskiner, en stickmaskin och ett screentryckeri

Hub:n – ett gratis Drop-in kontor med kreativa workshopbord, snabbt wifi, mötesrum och billigt kaffe

Cykelköket – En gratis gör-det-själv-verkstad för att reparera, serva och bygga cyklar samt arrangör av kurser och workshops

Cykelbiblioteket - ett folkbibliotek med cyklar för den som vill cykla i lite fler ärenden. VI har el-cyklar, låd-cyklar och en elassisterad fraktcykel.

ÅterSkapa – ett  centrum för kreativt återbruk, utbildning och design

Multirummet – Ett stort rum med scen, sittmöjligheter för ca 150 personer, mobila workshopdiskar, ljud- och ljusrigg och mörkläggningsmöjligheter.

Möjlighet att producera projekt hos oss – STPLN kan användas av fristående producenter, arrangörer, konstnärer och andra människor med kreativa idéer som saknar lokaler och/eller verktyg. Projekten kan vara av större eller mindre karaktär

Kreatech – Fabriken fast för barn. Workshops och kurser där du bland annat får lära dig att bygga, slöjda, programmera och löda. Projektet innefattar också ett omfattande utbildningsprogram för skolor som vi kör tillsammans med Arduino verkstad

 Verksamheten på STPLN drivs fristående på uppdrag av Malmö stad

Källa:http://stpln.se/stpln/stpln-ar/

STPLN är en fantastisk och kreativ oas med andra ord.

Vi slöjdlärare fick en kort presentation av verksamhet och lokaler för att sedan dela upp oss i grupper och delta i workshops. De workshops som erbjöds var Screentryck i Grupptrycks lokaler, 3d-scanning, gjutning och etsning i Fabriken.



Vi introducerades i screentrycksteknik och fick göra ett tvåfärgstryck på laserskurna tyg som kan sys till kassar. Den enkla men väl utrustade textilverkstaden imponerade och efter introduktionen har vi nu tillgång till lokalen och material varje torsdag kväll för fortsatt utforskande.



I fabriken scannades med 3D-kamera. Bilden bearbetades sedan i ett 3D-program och skrevs ut i 3D-skrivare. Några provade också att arbeta med gravering/etsning av metallskyltar



3D-figurerna användes till att gjuta formar i silikon eller alginat. Dessa formar kan t.ex användas till att gjuta chokladfigurer, i det här fallet ett porträtt i choklad!

STPLN är en plats som manar till idéer, aktivitet och idéers förverkligande. Vi rekommenderar varmt ett besök.

 

Skolverket skriver så här om skolämnet slöjd:

"Skolämnet slöjds främsta värde ligger inte i dess omedelbara nytta – även om till­fredsställelsen i att kunna skapa, framställa och uttrycka sig med föremål inte ska underskattas. Det är inte heller görandet i sig som är det centrala. Inte ens material­kännedom och vana vid att hantera enkla redskap och verktyg är tillräckligt för att motivera slöjdens plats på schemat. Ämnets ställning bygger snarare på dess bidrag till en allsidig personlig utveckling och utvecklingen av förmågor som alla människor har användning av."

I nu gällande läroplan innefattar slöjdämnet fyra kunskapsområden: Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker; Slöjdens arbetsprocesser; Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer samt Slöjden i samhället.

Skolverkets utvärdering av slöjdämnet 2015 säger: "Eleverna formger och konstruerar i slöjden, och de utnyttjar – och utvecklar – egna referensramar för estetik, design och formspråk. I slöjdarbete lär sig eleverna utifrån erfarenheter av material och olika redskaps egenskaper och möjligheter. Detta processorienterade arbetssätt som kännetecknar slöjdundervisningen hänger nära samman med det som innefattas i entreprenöriell kompetens: initiativförmåga, problemlösning, kreativitet, att våga prova, överväga risker och se möjligheter."

Den entreprenöriella kompetensen och förmågan att formge bör ses som nyckelkompetenser för livslångt lärande. Kopplingar finns till många områden och yrken. Oavsett om man ska arbeta med programmering, vill initiera sociala projekt, ska försörja sig som hantverkare eller vill bidra i omställningen till ett hållbart samhälle, så är dessa egenskaper och förmågor viktiga.

Vad är makerkultur?

Makerkulturen är precis vad det låter som, en kultur där skapandet står i fokus. Skapandet tar avstamp i slöjd-, hantverks- och uppfinnartraditionen, samtidigt som den anammar modern teknologi som tidigare bara var tillgänglig för industrin. Exempel på detta är 3D-skrivare, laserskärare, CNC-fräsar och liknande. De senaste årens utveckling har gjort sådana teknologier väldigt mycket mer lättillgängliga, vilket har skapat ett tomrum som fylls utav just makerkulturen.

Självklart handlar det inte bara om högteknologi, det är ju skapandet som står i fokus. Dock finns det redan massor med befintliga institutioner för de flesta andra skapandeformerna, vilket är anledningen till att så kallade makerspaces vuxit fram. Ett makerspace (eller hackerspace, kärt barn har många namn) är en fysisk plats där människor träffas för att lära sig, dela med sig och jobba ihop eller enskilt på sina projekt. Ofta finns det gemensam utrustning i form utav verktyg och maskiner, och det kan också arrangeras workshops och kurser.

Källa:http://www.gbgmake.se/vad-ar-makerkultur

 

 

Bett 2016

Tre intersiva dagar med föreläsningar, workshops, studiebesök och mässabesök.

Bonnie Stewart forskare från Canada föreläste inspirerande om hur vi skapar identitet på nätet och vikten av en digital strategi för hur vi nät verkar. Hon använde David Bowie som exempel på hur olika identiteter skapas. Hon tog också upp vikten av att lära våra barn hur man navigerar på nätet. För er som är nyfikna finns det fler youtube klipp att se.



Evan Mactosch är mästare på metoder för innovation och utveckling och utgår alltid från att den som skall bära utvecklingen är den som måste föda och skapa innovationsbasen och grunden för arbete. Vi fick pröva på olika metoder som bidrar till design och innovation.T.ex. Vad kan man göra med en 3D skrivare. Vi arbetade i grupper och försökte komma på så många användningsområden som möjligt. Högst aktuellt för oss på Backa, som nyligen har utrustat oss med 3 D-skrivare. Hur kan vi på ett kreativt sätt plocka fram det vi inte vet? Han lyfte också vikten av lyssnandet. Vilken nivå befinner vi oss på när det gäller lyssnade? Detta fick mej att associera till Reggio filosofins begrepp ”Lyssnandet pedagogik” . Vilken lyssnare är du?