Eleverna i klass 3c har gjort egna kartor över vägen till deras fritids på Lovisaskolan. Det som finns på kartan är det som eleven har lagt märke till och tycker är viktigt.
onsdag 30 oktober 2013
Vägen till Lovisa
Eleverna i klass 3c har gjort egna kartor över vägen till deras fritids på Lovisaskolan. Det som finns på kartan är det som eleven har lagt märke till och tycker är viktigt.
tisdag 29 oktober 2013
En hälsning...
Det kom en hälsning från Behrang Miri till alla barnen på Backaskolan.
/Från Anna-Karin Rhodin via Ami
/Från Anna-Karin Rhodin via Ami
onsdag 23 oktober 2013
REMIDA
KONFERENS OM REMIDA I SÖDERTÄLJE
REMIDA - KREATIVITET OCH ÅTERVINNING
Den 10 -11/10 2013 var det dags för den första Remida-konferensen i Sverige. Konferensen arrangerades av Reggio Emilia Institutet i samarbete med Remida Södertälje. Anledningen till att man valt att förlägga konferensen i Södertälje var att man där sedan 2008 driver Sveriges hitills enda certifierade Remida.
Konferensen handlade om ”kreativitet och kretslopp som skapar hopp för världen och mening för barn i deras lärande”. Föreläsare från Danmark, Italien och Sverige gav exempel på Remidamaterialets möjligheter till kreativt utforskande men också andra aspekter kring både estetiska lärprocesser och återvinning.
Vi fick också göra ett studiebesök på Remida i Södertälje och på en av de förskolor där man arbetar mycket med remidamaterial.
Det råder ett stort intresse för Remida på många håll i Sverige och på plats fanns omkring 150 deltagare från förskolor och skolor från Luleå i norr till Malmö i söder.
Från vårt skolområde deltog jag tillsammans med Louise Ljunqvist från Sagostundens förskola och Lotta Månsson från Annegårdens förskola.
Men kanske det behövs lite kort historik:
Den 2 december 1996 startades ett REMIDA i Italien. Namnet är en ordlek där RE står för staden Reggio Emilia och MIDA för kung Midas, som i myten förvandlar allt han rör vid till guld.
Remida fungerar som ett kreativt återanvändningscenter som erbjuder pedagoger och elever i alla åldrar (från förskola till universitet) outnyttjat rest- och spillmaterial från lokala företag och industrier. Remida lägger tyngdpunkten på kreativitet och ett miljövänligt förhållningssätt. Syftet är att stimulera och locka barnens lust till utforskande och skapande. I barnens händer får det överblivna materialet nytt liv och används till experimentell verksamhet, konstruktion och skapande. Exempel på material som tas emot är plast, metall, läder, gummi, trä, textilier, papper och kartong. Tanken är också att Remida ska bidra till en ökad miljömedvetenhet genom att ett material får ett nytt eller förlängt liv. Reflektioner kring konsumtion, återvinning och ett hållbart samhälle blir en naturlig följd av sättet att arbeta med Remidamaterial.
I vårt skolområde har det sedan några år funnits planer på att starta ett lokalt Remida. För att få använda namnet Remida och vara en del av det nätverk av Remidacenter som förutom i Italien finns i bl.a. Danmark, Norge och Tyskland, måste man dock vara certifierad av Remida i Reggio Emilia. Tillsvidare har vi därför valt att kalla vårt kreativa återanvändningcenter för Revinna.
Vi har nu kommit så långt att vi har en lokal på området till vårt förfogande. Nu väntar arbetet med att samla och sortera det material vi hittills fått av företag och privatpersoner vi varit i kontakt med. Samtidigt vill vi komma i kontakt med fler lokala företag för att hitta samarbetspartner som kan bidra med lämpligt rest- och spillmaterial. Förhoppningen är sedan att kunna bemanna Revinna två förmiddagar i veckan för att vara en resurs för alla förskolor och skolor i skolområdet.
Barbro Rubensson
Slöjdlärare på Backaskolan
Barbro.Rubensson@lund.se
onsdag 11 september 2013
NÄTVERKSTRÄFF I REGIONALA REGGIONÄTVERKET
Regionala Reggionätverk hade bjudit in Tomas Kroksmark för att föreläsa under temat ”En skola på vetenskaplig grund.” 110 pedagoger från Roslättsskolan, Backaskolan, Lovisaskolan, Emilia skolan och Annelundsskolan lyssnade på Tomas på förmiddagen och på eftermiddagen diskuterade utifrån förmiddagens innehåll.
Om lärare vet hur barn och unga lär sig, och anpassar undervisningen efter den kunskapen, då kan vi tala om en skola på vetenskaplig grund, säger Tomas. Han berättade om det treåriga projektet på Ribbaskolan, där man arbetar systematiskt och medvetet med att grunda all verksamhet i vetenskapligt tänkande och egenforskning.
Tomas lyfte en del utmanande frågor? Vad är orsaken till att skolan fungerar bra eller dåligt? Vad är lärare bättre på än alla andra akademiskt utbildade yrkesgrupper?
Han pekade på synvändan, det är inte eleverna som har svårt med skolan, det är skolan som har svårt att möta eleverna. Vissa saker är viktiga om man ska kunna göra den synvändan. Han lyfte bland annat det kollektivt lärande/alla ska vara med, vikten av teorier, idén – alla är olika/alla lär sig på olika sätt och vikten av att anpassa din undervisning till detta, variationsteori, där man varierar innehållet, så mycket vi kan, vi vet att vi lär oss när vi varierar världen, barn lär sig olika beroende på den erfarenhet som de har och vikten av att integrera forskning med undervisning.
Förmiddagen med Tomas Kroksmark var fantastiskt givande och eftermiddagens diskussioner bland pedagogerna bekräftade detta. I vårt fortsatta arbete med bedömning för lärande fortsätter vi att arbeta dessa frågor.
Nedan finns adressen till Tomas hemsida.
http://tomaskroksmark.se/
tisdag 3 september 2013
En kväll med Peter Gärdenfors
Den 2 september hade Norra fäladens skolområde bjudit in Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, för att föreläsa utifrån temat ”Lusten att förstå” om hur man skapar och vidmakthåller motivation, hur man skapar förståelse och hur vi kan använda tekniken i lärandet.
Vad skapar motivation? Peter pekar på tre faktorer 1. Nyfikenhet, 2 känslan av kompetens, att ha kontroll och 3 ömsesidighet det vill säga att uppnå saker tillsammans.Att förstå är en väsentlig faktor för att skapa motivation. Enligt Hattie är feedback den mest avgörande faktorn för framgångsrik undervisning dvs information om vad eleven förstår, information om vad de inte förstår och hur man ska nå förståelse.En annan faktor som är av betydelse är metakognition – att reflektera över sitt eget lärande. Peter visade på ett antal exempel.
Hur ska man då undervisa för att öka förståelsen?
Peter Gärdenfors pekade på fem kriterier för undervisning för förståelse;
- Formulera undervisningsmål
- Visualisera, visa och berätta, visa på centrala mönster
- Förankra abstrakta mönster i elevens egen erfarenhet
- utnyttja berättandet för att presentera abstrakta sammanhang
- Utvärdera förståelsen fortlöpande
Peter visade exempel på hur man kan använda visualisering, simulering och vägledning med hjälp av tekniken. Allt för att skapa större erfarenhet och stöd för att lyfta fram de dolda variablerna.
För mej innebar kvällen att få ta del av forskning av stort intresse och få idéer för hur detta kan omsättas i praktiken.
I det arbetet vi har framför oss med BFL , där ett av målen är att utveckla undervisningen, så vidgade Peter Gärdenfors föreläsning begreppen och min förståelse.
Tack för det.
För att se en intervju med Peter klicka på länken; http://www.ur.se/Produkter/160535-En-bok-en-forfattare-Peter-Gardenfors
fredag 31 maj 2013
Staden som klass 1A har byggt
Klass 1A har byggt en fantastisk stad! Här är några foton från när den.

torsdag 30 maj 2013
onsdag 29 maj 2013
Rastlek
Bilder från våran rastlek. Läs mer om den här: http://www.lund.se/Grundskolor/Grundskola-Backaskolan/Om-skolan/Rastverksamheten-pa-Backaskolan/
/Pia Di Cecca
torsdag 2 maj 2013
Klassblogg
Klass 1B har kommit igång med en egen klassblogg. Besök gärna den genom att klicka på länken nedan.
http://backaskolan1b.blogspot.se/
tisdag 30 april 2013
Specialpedagogik i Göteborg
18 -19 april var vi i Göteborg och hörde många intressanta föreläsare. Vi fick också nya infallsvinklar och inspiration.
En av föreläsarna var Gunilla Carlsson Kendall, psykolog, som föreläste under rubriken "När lärandet tar tid". Hon poängterade följande:
En annan av föreläsarna var Barbro Bruce, logoped och lektor på Malmö högskola. Hennes ämne var språkutvecklande och språkstödjande pedagogik.
Hon satte fokus på:
Inger och Ann-Louise
En av föreläsarna var Gunilla Carlsson Kendall, psykolog, som föreläste under rubriken "När lärandet tar tid". Hon poängterade följande:
- Vikten av tydlighet.Barn måste förstå vad som förväntas av dem. "Vad är meningen med det jag gör" ?
- Sänka kraven i miljön , så att elevens funktionsnivå höjs.
- Varje barn måste få den tid och träning det behöver!
- Analysering och utvärdering av gjorda insatser är viktigt!
En annan av föreläsarna var Barbro Bruce, logoped och lektor på Malmö högskola. Hennes ämne var språkutvecklande och språkstödjande pedagogik.
Hon satte fokus på:
- Vikten av muntliga aktiviteter och samspel. Att kunna skifta perspektiv är grunden i all kommunikation. Detta visar sig i läsförståelse och den skriftliga utvecklingen. "Det vi sår i det muntliga skördar vi i det skriftliga".
- Högläsning och samtal
- Olika relationer - olika möjligheter till utveckling. Det är viktigt att ingå i olika grupper och konstellationer.
- Erbjud intresse,tid ( vänta in) och bekräftelse.
Inger och Ann-Louise
fredag 26 april 2013
Experimentshow
fredag 19 april 2013
måndag 8 april 2013
GLAD PÅSK
Ja, det är lite för sent för Glad Påsk, men barnen i 1B har ju gjort så fina holkar så vi måste bara visa dem!
måndag 1 april 2013
onsdag 20 mars 2013
IKT-dag Norr
Tisdagen den 14 mars fylldes Fäladsgården av pedagoger från alla förskolor och skolor på norr. Den dagen hade vi en gemensam utvecklingsdag om hur man kan använda digitala verktyg för att höja lärandet till nya nivåer.
På förmiddagen blev vi inspirerade av Joachim Thornström (som bl a har gjort webbsidan ”Skolväskan”). På eftermiddagen hade vi workshops med olika digitala verktyg och dagen avslutades därefter med ett TeachMeet. Ett TeachMeet är ett möte där pedagoger kan dela med sig till andra pedagoger om något digitalt man vill berätta om och kanske inspirera andra. Man kan prata 2 eller 7 min och det är slumpen som avgör om man får komma fram och i vilken ordning. Om man inte håller tiden så får de övriga deltagarna avbryta genom att kasta gosedjur på talaren. TeachMeet brukar vara ett trevligt och lite lättsamt sätt att få ta del av andras erfarenheter. Själv hade jag anmält mig att tipsa om olika webbaserade gratisverktyg man kan använda i undervisningen, men jag blev inte dragen :) Så kan det bli!
Vi hade också besök av Johanna Karlén från IKT-samordningen i Lund. Här kan du läsa om vad hon skriver om dagen: Blogginlägg
På förmiddagen blev vi inspirerade av Joachim Thornström (som bl a har gjort webbsidan ”Skolväskan”). På eftermiddagen hade vi workshops med olika digitala verktyg och dagen avslutades därefter med ett TeachMeet. Ett TeachMeet är ett möte där pedagoger kan dela med sig till andra pedagoger om något digitalt man vill berätta om och kanske inspirera andra. Man kan prata 2 eller 7 min och det är slumpen som avgör om man får komma fram och i vilken ordning. Om man inte håller tiden så får de övriga deltagarna avbryta genom att kasta gosedjur på talaren. TeachMeet brukar vara ett trevligt och lite lättsamt sätt att få ta del av andras erfarenheter. Själv hade jag anmält mig att tipsa om olika webbaserade gratisverktyg man kan använda i undervisningen, men jag blev inte dragen :) Så kan det bli!
Vi hade också besök av Johanna Karlén från IKT-samordningen i Lund. Här kan du läsa om vad hon skriver om dagen: Blogginlägg
torsdag 14 mars 2013
Geometrigubbar i 1B
onsdag 13 mars 2013
Dylan Wiliam
I måndags, den 11 mars, var det nästan fullt på Lunds arena när Lunds pedagoger lyssnade på föreläsning av den brittiske skolforskaren Dylan Wiliam. Vi var så klart också där och det var en mycket intressant föreläsning.
Vill du veta mer om Dylan Wiliam, så finns det en hel del samlat på denna sida.
http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/tag/dylan-wiliam/
Vill du veta mer om Dylan Wiliam, så finns det en hel del samlat på denna sida.
http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/tag/dylan-wiliam/
måndag 4 mars 2013
torsdag 14 februari 2013
IT och matte - årets Guldäpplevinnare berättar.
Idag, torsdagen 14 feb 2013, var det en otroligt inspirerande IKT-frukost på Spyken. Det var Ulrika Ryan, årets Guldäpplevinnare, från Byskolan i Lund som berättade om hur hon arbetar med IT och matte. Hela föredraget sändes via Bambuser och finns sparat så man kan se det.
Klicka på länken för att titta! Det är lite mer än en halvtimme långt.
https://static.bambuser.com/r/player.swf?vid=3371591
Klicka på länken för att titta! Det är lite mer än en halvtimme långt.
https://static.bambuser.com/r/player.swf?vid=3371591
tisdag 12 februari 2013
Snö-tutankhamun
måndag 11 februari 2013
Våra solstrålar i 1B
[caption id="attachment_182" align="alignnone" width="250"]
Våra solstrålar i 1B
I klass 1B har vi skrivit positiva saker om oss själva. Vi skulle tänka på hur vi är och vad vi är bra på.
Tillsammans med en kompis berättade vi om varandra för klassen.
2c utforskar närmiljön
Klassen undersökte vilka verksamheter det finns i närmiljön. Eleverna gjorde studiebesök på Norra Fäladens centrum, intervjuade personal, undersökte hemsidor och sammanfattade sina resultat i texter och modeller.

Arbetet började med att eleverna gick runt på centrumet och tog reda på vilka verksamheter som fanns. Därefter fick de välja vad de ville ta reda på mer om. De ville själva arbeta i pojk- och flickpar.
Härnäst formulerade de intervjufrågor som de sedan ställde till personal på ställena. De studerade också deras hemsidor för att ta reda på så mycket som möjligt innan de gjorde studiebesök. Kameran fanns med för att dokumentera under besöken.
Resultaten sammanställde de sedan i faktatexter och modeller av verksamheten som de sedan redovisade för varandra i klassen.
Arbetet började med att eleverna gick runt på centrumet och tog reda på vilka verksamheter som fanns. Därefter fick de välja vad de ville ta reda på mer om. De ville själva arbeta i pojk- och flickpar.
Härnäst formulerade de intervjufrågor som de sedan ställde till personal på ställena. De studerade också deras hemsidor för att ta reda på så mycket som möjligt innan de gjorde studiebesök. Kameran fanns med för att dokumentera under besöken.
Resultaten sammanställde de sedan i faktatexter och modeller av verksamheten som de sedan redovisade för varandra i klassen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)